en sak jag har tänkt på det sista är varför man ägnar folk uppmärksamhet som egentligen får en att må dåligt. dom behöver inte vara elaka men det kan vara att de är otroligt negativa om allting, att de aldrig kan glädjas med en eller att man helt enkelt inte litar på dom. det är otroligt frustrerande med energitjuvar. självklart kan man inte klaffa jämt, alla är ju olika och har olika egenskaper som man värdesätter. men gud vad jag är trött på det. nån tycker att det är bra att alltid vara ärlig och säga precis vad man tycker utan att tänka på vem man kan såra. en annan låtsas som ingenting och tror att det är okej att låta allt groll rinna ut i sanden och sedan höra av sig när alla andra vänner har tagit slut. nån kanske man inte ens litar på längre och bara stör sig när det pratas om personen eller när man ses. en annan kanske pratar så mycket skit och är på gränsen till mytoman att man knappt tror att det är sant. eller bara dom man känner sig obekväm med. jag tror säkert att alla har sina egna energitjuvar, kanske var dessa exempel ett par utav mina? så ett av höstens mål är att undvika dessa, det är väl bättre att umgås med folk som gör en genuint glad?
jag har iallafall under sommaren umgåtts mestadels med folk som gör mig glad och har en skön inställning, vilket har bidragit till att sommaren09 nog är den bästa nånsin! en liten sommarkrönika kan ni vänta inom några dagar :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar