alltså jag skojar inte, jag blir deprimerad på riktigt av det här.
de störda känslorna börjar komma fram, så blir det alltid.
denna ständiga ensamhetskänsla, kommer den aldrig att försvinna? jag har inte ork att ta tag i det samtidigt som jag mår dåligt när det väl gäller.
det kryper i mig när jag sitter i min soffa en heldag när det känns som att jag inte kommer framåt. även om jag gör det så är det ändå tråkigt. åh, vad skönt det ska bli med magaluf och lite miljöombyte. måste planera in mer roligt i sommar att se fram emot.
dagens tanke: åka till stockholm och sätta ett koppel på fia och dra henne hem hem hem.
lördagskväll?
uppgiftsskrivning, äta ensam och kolla fotboll helt själv.
lördagskväll?
yeah right..
och så var det det här med behoven.
jag gillar inte annorlunda, inte nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar