idag blev det inte riktigt som jag tänkt mig.
jag satte mig i bilen för att åka ner till stan och kalas men efter sisådär tjugo meter fick jag magont. när jag kom ut på motorvägen började jag gråta. i kode vände jag med kinderna våta och ögonen grumliga. vadan detta? jo, jag fick en sån ångestattack pga av väglaget, jag palla helt enkelt inte. fy fan, jag har aldrig vart så rädd. det tog mig en timme från pressarevägen - kode - pressarevägen. bara tanken på att köra hem från stan i mörkret gjorde mig ännu mer ledsen. och sen att man har världens snällaste mamma, CK och pojkvän gör inte saken bättre när jag kom hem storlipandes gjorde inte saken bättre. varför börjar man gråta mer när någon är snäll? jag är så konstig. får åka och ge saga en grattis kram någon annan dag istället helt enkelt. jag och mamma mös iaf i soffan framför harry potter med en påse twist istället. nu har jag ryckt upp mig och ska börja byta om och börja om med sminket för ikväll.
vad gör ni ikväll?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar